Tillbaka till startsidan
Mndag 19 augusti 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 2 juni 2019
Reservat med urskog och kulturmark
Rolf Lilja frn Uppvidinge fgelklubb leder vandringen genom reservatet.
Rolf Lilja frn Uppvidinge fgelklubb leder vandringen genom reservatet.
I Kronoberg finns mnga naturreservat som visar upp olika sidor av lnets natur. Vithults naturreservat hr till de som bjuder p strst variation. P en vandring genom reservatet kan man p kort tid mta torra tallmarker, myrar och krr svl som ppna hagmarker.

UPPVIDINGE. Naturreservaten r stndigt ppna fr besk fr den som s nskar. Men en guidning kan ge bde ny information och trevligt sllskap. I helgen bjd Uppvidinge fgelklubb in till en vandring genom Vithultsreservatets omvxlande natur.

Vandringen startar vid Stora Brorsmla och genomfrs snarare under frmiddagen n i ottan. Trots det lter gken hra av sig. Och inte bara en. Hr ropar gkar i olika riktningar och gr det svrt att tolka vad deras ropande frutspr. P nrmare hll hrs lvsngare och koltrast och i bakgrunden finns mnga andra stmmor trots att blsten nog fr mnga fglar att minska p sngarinsatserna. Den hr gngen har vandringen bara lockat en handfull intresserade. Men det r inte vi som r p plats som frlorar p det. I den lilla gruppen r det ltt att hlla ihop och dela med sig av vad man ser eller undrar ver.

Strax intill parkeringen gr en liten grupp kor som tillsammans med sina kalvar hller hagmarkerna ppna. Kvar efter betet str smrblommor, humleblomster och mandelblom. Idag finns inga grdar p platsen men hr har bott folk i lnga tider. tminstone sedan 1500-talet har det bott mnniskor i Stora Brorsmla. Under 1800-talet lr det ha bott 80 personer i byn som bestod av fyra grdar samt torp och backstugor. Vad de tnkte nr det en dag kom en stor ballong seglande r inte ltt att veta. Men nog mtte det varit en stor sensation nr Salomon August Andre ndlandade med ballongen Svea i mars 1895. Andre var p vg mellan Gteborg och Kalmar men nr mrkret brjade falla skte han ndlanda hellre n att riskera att driva ut ver stersjn. Ett frsta frsk att haka fast i en oxel i sjlva byn misslyckades och flygningen avslutas en stund senare p den myr som alltsedan dess kallas Andres mosse.

S ventyrlig blir knappast vandringen genom reservatet. Men visst mter ocks vi spnnande flygare. Medan gruppen samlas vid Stora Brorsmla betraktar vi ett par trnskator som rr sig mellan enbuskarna i hagmarken.

Det hr r den typ av ngs- och hagmark som de vill ha, sger Rolf Lilja frn Uppvidinge fgelklubb.

P hll kan man hra tranors mktig ropande och strax kommer fem stycken flygande frbi p stora, breda vingar. Kanske kan man sga att tranan r omrdets karaktrsfgel. I vart fall dyker den upp varje gng vi passerar en vtmark och ofta hr man deras rop genom skogen. Innan vi hinner komma ivg kommer nsta mktiga fgel p besk. Men den unga kungsrnen blir bara en kort bekantskap. Fr ngra sekunder r den synlig dr den seglar ver hagmarken men lika snabbt frsvinner den igen bakom en trdrid. Och ven om man vet att det finns kungsrn i Uppvidinge r ett mte med den stora rovfgeln inget man kan frvnta sig och det r inte utan att det fr en stund blir lite hgtidligt.

Lngs en skogsvg och en vl iordningstlld stig letar vi oss fram mot urskogsreservatet som bildar en krna i reservatet. Hr har varit ett s kallat domnreservat sedan mitten p 1930-talet och det talldominerade omrdet ger en stark knsla av urskog. Den silverfrgade renlaven bygger tillsammans med mossor av olika slag ett golv i den glesa skogen dr ngra av trden strcker sig raka mot himlen. Minst lika mnga har helt andra och mer fantasifulla former och bildar tillsammans med rotvltor och fallna trd en milj dr troll och andra sagovsen inte knns lngt borta. Mnga av trden har mrkliga skador och en gammal tall liksom skruvar sig uppt. Utan att ha ngot bestmt svar p vad som orsakat skadorna blir vi fascinerat stende en stund och betraktar det mrkliga trdet.

Man planerade att stda upp hr nr reservatet bildades men som tur r blev det inte av. Nr det gller barrskogen tror jag inte att det gjorts ngra strre tgrder hr sedan 1700-talet, sger Rolf Lilja medan gruppen tar en kaffepaus precis dr urskogsreservatet brjar.

S lngt kan man ta sig med rullstol eller barnvagn men genom urskogsreservatet r den ringlande stigen mer krvande. Den ppna tallskogen ger gott om utrymme fr ljung, lingon och blbr. Blbrsriset lyser ljusgrnt och p mnga stllen blommar det redan medan de mrkgrna lingonen hr och var str i knopp. Ngra humlor surra runt bland blommorna och ven om den torra skogsmarken inte knns som ngon lmplig fjrilsmark vi hittar bde den tidiga grnsnabbvingen, ngra sm blvingar och den stora tistelfjrilen under vandringen genom tallmarken.
Det r ltt att frundras ver flyttfglarnas frder ver hav och kontinenter fr att nu, till gldje fr oss, ivrigt gna sig t att sjunga och fra livet vidare. Men tistelfjrilen r nog s fascinerande. Den hr till de flyttande fjrilarna och lr obegripligt nog komma till oss frn Nordafrika dr den fortplantar sig under vr vinter fr att sedan under gynnsamma frhllanden sprida sig ver vrlden. I r tycks inflygningen varit riklig och om vdret under sommaren blir lmpligt kan vi se fram mot en sensommar med gott om tistelfjrilar.

Vi letar oss ut frn urskogen och via en skogsvg tar vi oss tillbaka till de ppna markerna vid Stora Brorsmla. I vgkanterna vxer violer och teveronikans sm blommor, mormors glasgon, lyser upp medan hundkexens skira blommor svvar hr och dr ver allt det grna. Lngs vgen ser vi bofinkar, tofsmes och en trdkrypare som sker sig upp lngs trdens stammar p jakt efter smkryp. Dr skogen ppnar sig fr en stund sitter en svartvit flugsnappare och sjunger. Snart r vi tillbaka vid utgngspunkten dr kor och kalvar fortstter sitt idoga arbete med att skapa livsmiljer t hagmarkens alla vxter och smkryp. Till gldje fr oss. Och fr trnskatorna som frn enarnas toppar fortstter att spana ut ver hagen p jakt efter skalbaggar och andra smkryp.

TORE SJQVIST
Mor och son tillsammans p scen i Granhult

Kyrkan ovanifrn efter att den belagts med ny tjra.

P lrdag blir det p nytt konsert i Granhults kyrka med sng och musik vilket blir den nst sista konserten fr sommarssongen 2019. Denna gng r det kantorn Elisabeth Ernstig med sonen David Ernstig som gr ett framtrdande p temat "Romans och visa".
Läs mer...
Bra ssong fr danserna i parken
190709
I fjol fick parkfreningen in nya krafter vilket gjorde att danskvllarna som man hllit under lng tid fick nytt brnsle. Totalt kr man tio danser denna ssong och nsta tillflle blir den 10 juli.
Läs mer...
Don Pasquale tar form
190708
n r det ngra veckor innan Smlandsoperan tar plats p scenen i seda folkets park. Repetitionerna r i full gng och under ledning av regissren Anders Aldgrd och musikaliskt ansvariga Maria Ingemarsson Berg vxer berttelsen om Don Pasquale nu fram.
Läs mer...
Hkhultsfrfattare ger ut ny bok
190708
Frfattaren Dan Dietrichson r i dagarna aktuell med sin fjrde bok med titeln Bl himmel och stormande hav.
Boken som r utgiven p Recito frlag kommer i en nra framtid att fljas av frelsningsbesk p olika stllen i landet.
Läs mer...
> Rster i rrelse lter oss lyssna till Jordens sng (190706)
> Stor satsning p sommarlovsaktiviteter (190702)
> 80 r med lghults sockens hembygdsfrening (190630)
> Ny organisation fr frskringsbolag (190625)
> Lyckad start p bingo- ssongen i Ddesj (190622)
> Stor uppslutning till rets tvlingar (190618)
> Aktivitetsttt i vxande by (190617)
> Ny kommunchef anstlls Uppvidinge (190613)
> Satsar stort p rets Olsmssa (190611)
> kat sktryck p kulturskolan (190607)

 
SPORT
Ingelstad storsatsar med ny uteplan
Spontanidrott har blivit ett allt hetare begrepp, och i Ingelstad fi...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Anders Bergns bilder fngar midsommarnattens magi
Nu nr hsten brjar gra sig pmind s kan det vara sknt att vemod...
Ls mer...
SPORT
Ny storseger fr supertalangen Plira
Fr tv veckor sedan berttade vi i ett lngre reportage om trnaren...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.