Precis som vid tidigare val avvek årets valresultat från opinionsinstitutens valprognoser. Rottnebon Detlef Quast, matematiker och före detta gästprofessor i datavetenskap, menar att den oerhört stora mängden rörliga variabler gör det omöjligt att göra prognoser med hög precision.
– Därför är det fel att kalla det prognoser. Snarare är det ögonblicksbilder eller situationsbeskrivningar!
Diskussionerna efter valet har inte bara handlat om det oklara parlamentariska läget och vem som ska regera med vem utan också huruvida opinionsmätningarna gav missledande information. Inte ens prognosen med det största statistiska urvalet, SVT:s vallokalundersökning, lyckades fullt ut pricka in det slutliga valresultatet. De överskattade Sverigedemokraterna och Vänsterpartiets siffror och underskattade stödet för Moderaterna och Socialdemokraterna.
– Deras förutsägelser var till och med sämre än vanligt, menar Detlef Quast, Rottnebon som i egenskap av forskare i matematik och datavetenskap är van att hantera siffror och beräkningar.
2006 la Detlef fram en doktorsavhandling med titeln Konsten att upptäcka framtiden, där han visade på svårigheten, för att inte säga omöjligheten, att göra matematiska prognoser om framtiden. Små mätfel eller avrundningar leder ofta till oacceptabelt stora fel. Oavsett om det gäller väderleken eller aktiemarknaden så gör mångfalden av rörliga variabler det oerhört komplext att förutsäga utvecklingen.
– Om det till exempel varit enkelt att ställa prognoser om den ekonomiska utvecklingen så hade ju världen kryllat av miljardärer...
LÄS MER I VK 38, UTE 21/9
DAVID FÄRDIGH
