Tillbaka till startsidan
Onsdag 24 april 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 9 februari 2019
Fr mngfald och vattenhushllning
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Att det var vtmarkens dag i helgen tycks inte ha vckt ngot stort intresse. nd r vtmarkerna viktiga fr vr vattenhushllning och Myllrande vtmarker r ett av Sveriges nationella miljml. Att bidragen till arbeten d dras in kan tyckas mrkligt.

LNET. Att den Internationella Vtmarkens dag inte gr s stort vsen av sig r kanske inte s konstigt. rstiden gr det svrt att nrma sig vtmarkerna eller f en inblick i deras natur. Men det hindrar inte vtmarkerna frn att vara viktiga ven om de sllan hamnar p lpsedlarna. Fr det kanske de borde.

Enligt Naturvrdsverket finns det ver nio miljoner hektar vtmark i Sverige. Det kan lta mycket men vtmarkerna har, speciellt i sdra Sverige, minskat mycket sedan 1800-talet. Drigenom frlorar djur och vxter sina livsmiljer samtidigt som vi frlorar de ekosystemtjnster som en fungerande vtmark levererar. Inte minst har vtmarkernas betydelse fr vattenhushllningen pongterats under den senaste tidens torra somrar och under ngra r har staten satsat extra pengar till arbetet med landets vtmarker.

Regeringen insg vtmarkernas betydelse och satsade 200 miljoner kronor per r under tre r. Huvudmlet var tgrder fr vattenhushllning, sger Magnus Strindell, vtmarkssamordnare vid Lnsstyrelsen Kronoberg.

Vtmarker finns av olika slag. Det handlar till exempel om mossar, myrar och krr men ocks om versvmningsomrden i anslutning till sjar och vattendrag samt om sumpskogar. I Kronoberg har kanske mossarna strst betydelse.

Vi har stora och fina hgmossar hr i lnet. En hgmosse r uppbyggd av vitmossa som r vldigt bra p att binda vatten. En hgmosse fr, till skillnad frn mnga vtmarker, sitt vatten frn nederbrden.

ven tidigare har man gjort insatser fr vtmarkerna. D kanske frmst med inriktning p att skydda miljn fr vtmarksberoende vxter och djur. Det gller till exempel den stora Taglamyren i Alvesta kommuns sydliga delar. Liksom mnga andra vtmarker hade Taglamyren vuxit igen. Ett stor EU-projekt 2010-2015 gav frutsttningar fr ett restaureringsarbete som bland annat innebar att man rjde mosseplanet frn trd och satte igen diken fr att frbttra vattenbalansen i mossen.

Taglamyren var ett stort projekt som vi genomfrde ganska tidigt, sger Magnus Strindell.

Tanken r att vitmossan ska f frutsttningar att fortstta vxa. Medan vitmossorna, som egentligen aldrig r just vita, vxer i ena nden dr de i den andra. Sakta frvandlas den dda mossan till den torv som bygger upp mossen och binder kol. Samtidigt ger den ppna mossen miljer fr de levnadskonstnrer som kan verleva i den nringsfattiga miljn. I kanten av Taglamyren hittar man ljungvxter och krkbr, hjortron och tranbr. Men de ppna mossplanen r ocks milj fr mnga fglar...
LS MER I VK 6, UTE 8/2


TORE SJQVIST
Brita avlivar myten om adelns konvenansktenskap

Det r en missuppfattning att den svenska adelns ktenskap enbart skulle handlat om att bygga allianser och utgra affrsmssiga uppgrelser. Idealet var tvrtom att gifta sig av krlek, berttade historikern Brita Planck.

I tisdags hade Historiska freningen i Kronoberg ssongsavslutning. Vrens avslutande frelsare var historikern Brita Planc, som forskat kring hur det egentligen var med den svenska adelns ktenskap. Hon kan avliva myten om att det enbart skulle handlat om affrsmssiga uppgrelser.
Att gifta sig av krlek var idealet ven p 1700-talet.
Läs mer...
Nytt kalvstall skapar framtidstro
190421
P Skatelvs prstgrd i Falkra utanfr Grimslv har det byggts fr fullt under vren. Nu i dagarna kan arrendatorerna, jordbrukarfamiljen Lydigh, ta ett nytt kalvstall p cirka 1200 kvadratmeter i drift.
Totalt finns det plats fr 185 kalvar, berttar Magnus Lydigh, Andreas Lydigh och Alma Johnsson.

Läs mer...
Vxjmssa vill visa p mjligheter fr funktionsnedsatta
190421
Bo, Leva, Verka! Det var namnet p den mssa och konferens som anordnades i mndags av Vxj kommun i samarbete med HSV, Handikapporganisationerna i samverkan med Vxj kommun.
Vi arbetar fr att de funktionsnedsattas behov och intressen tillvaratas i samhllet, berttar Ingela Holgersson, ordfrande fr HSV.
Läs mer...
kade klyftor i samhllet fr Elisabet Flennemo att se rtt
190414
Rtt har alltid varit den politiska frgen fr Elisabet Flennemo. Som pensionr tog hon steget frn att vara sympatisr till att bli aktiv politiker. Den nya ordfranden fr Vnsterpartiet i Vxj berttar att hon vill bekmpa de vxande klyftorna i samhllet.
Folk mrker av orttvisorna. Fr oss som parti gller det att pedagogiskt peka p vilka krafter som styr nuvarande samhllsutveckling och visa p motkraften.
Läs mer...
> Henrik invigningsfrelste p Styrelseveckan (190413)
> Felicia vill f igng samtal om psykisk ohlsa (190412)
> Sara vill se ett mer lagom EU (190411)
> Freds- och nedrustningskmpen Maj-Britt Theorin gstade Vxj (190410)
> Folkkr tv-meteorolog talade om klimathotet (190410)
> Den svenska migrationspolitiken i fokus p seminarium (190407)
> Lulu vill sprida kunskap om autism (190406)
> Mckelsns vcks ur sin Trnrosasmn (190405)
> Lanserar yrket restaurangtrollkarl (190404)
> Fiskepremir i forsande vatten (190331)

 
KULTUR & NJE
Italienska palatset firar konsten
Sedan 2012 firas World art day den 15 april. Dagen, som r Leonardo ...
Ls mer...
SPORT
Lyckat lger fr en ridklubb i medvind
De psklovslediga ungdomar som valde att spendera lovets p Lammhults ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Smider medan jrnet r varmt
Det r ngot nrmst mytiskt kring smedens frmga att med hjlp av vr...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.