Tillbaka till startsidan
Tisdag 16 juli 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 9 februari 2019
Fr mngfald och vattenhushllning
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Vid invigningen av Horsansamossen berttade Magnus Strindell om de tgrder Lnsstyrelsen genomfrt.
Att det var vtmarkens dag i helgen tycks inte ha vckt ngot stort intresse. nd r vtmarkerna viktiga fr vr vattenhushllning och Myllrande vtmarker r ett av Sveriges nationella miljml. Att bidragen till arbeten d dras in kan tyckas mrkligt.

LNET. Att den Internationella Vtmarkens dag inte gr s stort vsen av sig r kanske inte s konstigt. rstiden gr det svrt att nrma sig vtmarkerna eller f en inblick i deras natur. Men det hindrar inte vtmarkerna frn att vara viktiga ven om de sllan hamnar p lpsedlarna. Fr det kanske de borde.

Enligt Naturvrdsverket finns det ver nio miljoner hektar vtmark i Sverige. Det kan lta mycket men vtmarkerna har, speciellt i sdra Sverige, minskat mycket sedan 1800-talet. Drigenom frlorar djur och vxter sina livsmiljer samtidigt som vi frlorar de ekosystemtjnster som en fungerande vtmark levererar. Inte minst har vtmarkernas betydelse fr vattenhushllningen pongterats under den senaste tidens torra somrar och under ngra r har staten satsat extra pengar till arbetet med landets vtmarker.

Regeringen insg vtmarkernas betydelse och satsade 200 miljoner kronor per r under tre r. Huvudmlet var tgrder fr vattenhushllning, sger Magnus Strindell, vtmarkssamordnare vid Lnsstyrelsen Kronoberg.

Vtmarker finns av olika slag. Det handlar till exempel om mossar, myrar och krr men ocks om versvmningsomrden i anslutning till sjar och vattendrag samt om sumpskogar. I Kronoberg har kanske mossarna strst betydelse.

Vi har stora och fina hgmossar hr i lnet. En hgmosse r uppbyggd av vitmossa som r vldigt bra p att binda vatten. En hgmosse fr, till skillnad frn mnga vtmarker, sitt vatten frn nederbrden.

ven tidigare har man gjort insatser fr vtmarkerna. D kanske frmst med inriktning p att skydda miljn fr vtmarksberoende vxter och djur. Det gller till exempel den stora Taglamyren i Alvesta kommuns sydliga delar. Liksom mnga andra vtmarker hade Taglamyren vuxit igen. Ett stor EU-projekt 2010-2015 gav frutsttningar fr ett restaureringsarbete som bland annat innebar att man rjde mosseplanet frn trd och satte igen diken fr att frbttra vattenbalansen i mossen.

Taglamyren var ett stort projekt som vi genomfrde ganska tidigt, sger Magnus Strindell.

Tanken r att vitmossan ska f frutsttningar att fortstta vxa. Medan vitmossorna, som egentligen aldrig r just vita, vxer i ena nden dr de i den andra. Sakta frvandlas den dda mossan till den torv som bygger upp mossen och binder kol. Samtidigt ger den ppna mossen miljer fr de levnadskonstnrer som kan verleva i den nringsfattiga miljn. I kanten av Taglamyren hittar man ljungvxter och krkbr, hjortron och tranbr. Men de ppna mossplanen r ocks milj fr mnga fglar...
LS MER I VK 6, UTE 8/2


TORE SJQVIST
Slutrkt p uteserveringarna

Frn och med i mndags s r det slutrkt p krogarnas uteserveringar.



Frn och med frsta juli gller det rkfrbud p uteserveringarna samt p lekplatser, vid kollektivtrafikens hllplatser och vid entrer till allmnna lokaler.
Läs mer...
Vxjs strsta besksml
190703
Vxj domkyrka r intimt frknippad med stadens historia och r dessutom ett av Vxjs populraste besksml. Tv av som- marguiderna i domkyrkan r paret Vibeke och Jan Hyltn Cavallius, som berttar om svl Sigfridslegenden som alla konstnrliga utsmyckningar som finns i kyrkan.
 Allt frn Gran Wrffs dopfunt och Bertil Valliens altarskp i glas till Eva Spngbergs fantastiska trskulpturer.
Läs mer...
Nils och Maria tar ton infr Allsngspremiren
190630
P mndag kvll drar Nils kesson och Maria Wran igng rets Allsngsssong i Linnparken. Fjolrets debutssong med strlande vderlek och hg stmning gav mersmak och satte tonen konstaterar allsngsledarna.
 Att blicka ner ver det gungande publikhavet i Linnparken och hra allsngen frn tusentals mnniskor r en riktig m bra-kick.

Läs mer...
Stort ventyr med litet avtryck
190629
Efter att ha upplevt ventyr p mnga spnnande platser i vrlden insg Linda kerberg att hon nog visste rtt lite om sitt hemland. Men det kan ju avhjlpas. Just nu genomfr hon en resa som r tnkt att passera alla Sveriges landskap.
Läs mer...
> Kompetensfrsrjningen stor utmaning (190629)
> P stadsvandring i Vxj (190622)
> Anita fascineras av Jts medeltidskyrka (190620)
> Andreas vill se fler solceller p kommunens tak (190619)
> Sociologen Andreas Ekman som blev matbutikschef (190616)
> Campingssongen r igng p Evedal (190615)
> Studentfirande p Kungsmadskola (190613)
> Arenaservice r rets arbetsplats i Vxj (190612)
> Stort intresse fr fnsterrenoveringar (190609)
> Dennis laddar infr nostalgidag som gr som p p rls (190608)

 
KULTUR & NJE
Don Pasquale tar form
n r det ngra veckor innan Smlandsoperan tar plats p scenen i s...
Ls mer...
SPORT
Tennisen lockar mnga i jaby
Det tidiga sommarlovets rusch av idrottsskolor har brjat lgga sig,...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Allsngen fick upp temperaturen i Linnparken
Sommaren kom av sig rejlt vdermssigt i mndags, men lyckligtvis ...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.