Den svenska frimurarorden har cirka 15 000 medlemmar. En av dessa är Växjöhistorikern Olle Larsson, som nyligen lockade storpublik på Historiska föreningen i Kronoberg när han föreläste om hur frimureriet kom till Sverige på 1700-talet.
– Gustav III blev frimurare 1771 och påfallande många av hans rådgivare var just frimurare.
VÄXJÖ. Frimurarnas ritualer och tiogradiga skala är som bekant omgärdad av stort hemlighetsmakeri, så några sådana avslöjandet bjuds det inte på av Olle Larsson. Däremot tecknade han bilden av frimurarordens spännande historiska bakgrund och framväxt i Europa och Sverige. Dess symboliska tradition sträcker sig tillbaka till medeltiden då de stora katedralerna byggdes.
– Då fanns det ett antal stenmästare som vandrade runt i Europa och uppförde katedralerna. Dessa var fria i förhållande till skråväsendet och kallades därför fria murare. Vid varje bygge hade de en egen bygghytta, som på engelska kallades lodge och som gav upphovet till begreppet frimurarloge. I logerna utbyttes yrkeserfarenheter och de var också platsen för gemensamma sammankomster. För att stänga obehöriga ute användes hemliga tecken och lösenord.
På 1500- och 1600-talen övergick frimurarlogerna till att bli sammanslutningar av lärda män, filosofer och jurister som ägnade sig åt att diskutera världsåskådning och livsfrågor. Ett tvågradssystem instiftades i England på 1630-talet och i början av 1700-talet infördes ett mer enhetligt system.
– Stadgarna fastställde då att Frimurarorden skulle vara öppen för män med en tro på ett högre väsende.
Frimureriet spreds vidare till Frankrike och så småningom även till Sverige.
– Den första frimurarsammankomsten i Sverige hölls i Stenbockska palatset i Stockholm den 17 mars 1735. Sammankomsten leddes av greve Axel Wrede Sparre...
LÄS MER I VK 47, UTE 22/11
DAVID FÄRDIGH
