Tillbaka till startsidan
Sndag 21 oktober 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 22 September 2017
Utbud och efterfrgan
Ulf Sibner
 
Enligt prognoser frn Arbetsfrmedlingen vntas sysselsttningen ka med sammanlagt 149000 personer i landet i r och nsta r. Bara i vrt ln vntas sysselsttningen ka med 1900 personer. Men samtidigt fortstter bristen p arbetskraft att stiga och hmmar tillvxten av jobb i viss mn enligt Af.

De nrmaste veckorna kommer drfr ver 16 000 arbetsgivare i landet att intervjuas av Arbetsfrmedlingen. I Kronobergs ln genomfrs intervjuer med knappt 600 arbetsgivare, med frgan vilka konsekvenser denna brist p arbetskraft fr? Hur lget och framtidsutsikterna ser ut p arbetsmarknaden presenteras sedan i prognosen i december.

Jo, vi har hrt det frr. Det finns ingen sjlvklar symbios mellan arbetslshet och efterfrgad arbetskraft. Det r vl egentligen inte heller ngot nytt fenomen. I vergngen frn jordbrukssamhllet till industrisamhllet p 1940- och 1950-talet sgs samma fenomen. I och fr sig var kanske inte alla smbrukare som inte kunde frsrja sig anmlda till Arbetsfrmedlingen. 1948 bildades Arbetsmarknadsverket, med uppgift att omstta den statliga arbetsmarknadspolitiken i hela landet och drmed det villar AMS-utbildningar. Och det var skert enklare att omskola en lantbrukare till svetsare n vad det r att idag fortbilda ut till den allt mer komplicerade arbetsmarknaden.

Den frsta arbetsfrmedlingen i Sverige startades annars i Helsingborg 1902, som ett frsta steg mot att lsa den nya arbetsmarknadens behov. Frmedlingen skulle vara en neutral mtesplats fr arbetsskande och arbetsgivare en princip som Arbetsfrmedlingen sger sig leva efter n i idag. En annan sanning r vl att allt fler fretag inte r njda med deras prestation utan sker sig till alternativ i rekryteringsbranschen.

Nu r det ju inte heller s att hela problematiken r siffrorna p utbud och efterfrgan p arbetskraft. Dagens- och kanske framfrallt morgondagens arbetsmarknad ska hantera andra generationer, med andra krav, behov och nskeml, n den d Sverige stllde om frn ett jordbruksland till en industristat. Mnga som analyserar och debatterar mnniskan och synen p arbete menar att den absoluta merparten vill jobba. Och det r kanske sant, men det r ocks en verklighet att kraven p vilket jobb en nyutbildad - eller sen lnge arbetsls - vill ha har kat. Det gagnar kanske inte heller siffrorna att mjligheten att inte jobba men nd "frsrja" sig r strre nu n d.

Det fr inte visa sig - nr de 600 intervjuerna r klara - att bara ett ftal av de som r inskrivna p Arbetsfrmedlingen matchar cirka 1900 efterfrgningar.

ULF SIBNER
Stlbadet

 

Uppmrksamma lsare noterade att jag i frra krnikan kastade in en blnkare; att jag i denna skulle bertta varfr jag vljer att sluta jobba. Nr man uppntt lgsta pensionsldern s r det i och fr sig ganska naturligt. Men likt mnga andra kunde jag naturligtvis fortsatt om jag knt mig riktigt motiverad.
Läs mer...
Ingen trtt valfngst
180511
Nu har jag inte s mnga tecken kvar att skriva. Detta r nst sista tidningen jag hjlper till att gra, nsta vecka blir min sista. Min tid som lnearbetande medborgare r ver och snart - efter semestern - brjar ven jag ta ut den del av lnen som avsatts under mnga r, allts tjnstepension i kombination med den allmnna. Om mina sista rader fr publicering drmed r gjorda str vl skrivet i stjrnorna. Jag hade ltt kunnat jobba lite till och nsta vecka kanske jag berttar varfr jag inte gr det.
Läs mer...
Plikten framfr allt
180504
Kungens farfar, Gustaf VI Adolf, hade som sitt valsprk - "Plikten framfr allt". Hur vr nuvarande konung ser p plikten r mer oklart. Hans valsprk r ju "Fr Sverige - i tiden", mer anpassningsbart i takt med frndringar s klart.

Läs mer...
Gadda ihop sig
180427
Mnga frger fr tatuerings och permanent makeup innehller frbjudna mnen som misstnks vara hlsofarliga, enligt en granskning av Lkemedelsverket. Totalt har 12 av 34 underskta frger visat sig innehlla skadliga mnen.
Läs mer...
> Vxer ingen mossa p stenar som rullar (180420)
> Tjuv och polis (180413)
> Vxjs skrgrd (180406)
> Sdan herre - sdan hund (180329)
> Utlmnande fakta (180323)
> Skillnad p eget flygplan och utrymmet i ekonomiklass (180316)
> Gubbe och keps men INGEN mssa i handen (180309)
> r du mjligen en Mandelmann? (180302)
> l i ett mikroperspektiv (180223)
> En nd att stilla bedja om (180216)

 
KULTUR & NJE
Erika Lagerbielkes formvrld
Erika Lagerbielke r noga med detaljerna inte bara nr det gller glas...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Bevarar vrt gemensamma minne
Att ett nstan 500 r gammalt slott br p en och annan berttelse ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
P vg mot landet Narnia
Linneateaterns hstfrestllningar nrmar sig. Frst ut r familjef...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.