Tillbaka till startsidan
Torsdag 20 september 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 20 oktober 2017
Inga undantag - med regler
Ulf Sibner
 
Det r alltid hinder i form av regler och lagar som frmst hmmar att mnniskor driver egna fretag. Det visar alla enkter och forskningar p omrdet. Nu senast i ett forskningsprojekt som gjorts av Mats Hammarstedt och Linda Aldn vid Linnuniversitetet hr i Vxj. Deras senaste forskningsprojekt ("Entreprenrskap efter pensioneringen") har fokuserat p ldre egenfretagare, bde de som fortstter i rollen som fretagare eller startar eget fretag efter pensioneringen frn ett lnearbete, exempelvis fr att strka en lg pensionsinkomst.

Dessutom visar forskning att mnniskor som fr mjlighet att p sina egna villkor vara aktiva p arbetsmarknaden hgt upp i ldrarna mr bttre n de som inte fr den mjligheten. En viktig faktor fr nya mjligheter att inte bara "stta sig och rulla tummarna" efter 65 rs lder. Forskningen vid Linnuniversitetet r finansierad av Familjen Kamprads forskningsstiftelse och studerar upplevd livskvalitet bland mnniskor som r 61 r eller ldre och som driver fretag. Inte minst Kamprad sjlv r ju ett slende exempel p att livskvalitet och egenfretagande kan h hand i hand lngt upp i ldrarna.

Dremot blir jag lite fundersam ver ett stycke i den debattartikel dr Hammarstedt och Aldn presenterar sin forskning. De skriver att det kanske inte r helt oproblematiskt fr mnniskor att var aktiva p arbetsmarknaden hgt upp i ldern med tanke p att den egna, eller anhrigas hlsa ofta utgr begrnsningar. Kanske vore en fortsatt karrir som fretagare lttare att anpassa till det, men jag undrar om inte ldres sjukskrivningstal r lgre n de yngre generationerna. Och inte minst, smre mjlighet att jobba p grund av att skta sjuka, anhriga r frmodligen ett mindre tapp n jobbande frldrar med smbarn. Vi vet att frnvaron p grund av vabb-dagar r hg och vxer p den svenska arbetsmarknaden.

Men som i nstan all forskning kring egenfretagandet s r det allts svaren att det r krngligt med ett stort regelverk och mnga gnger komplicerade lagar som hmmar fretagande, svl fr unga som ldre entreprenrer. Och vldigt lite verkar hnda nr det gller att frenkla. Detta gller oavsett om det r en vnster- eller borgerlig majoritet i regeringen.

Nr Mona Sahlin blev arbetsmarknadsminister 1998 i Nringsdepartementet fick hon ansvar fr arbetsrttsfrgor och smfretagande p sitt bord. Jag glmmer aldrig en intervju som jag gjorde med henne p hennes tjnsterum 1999 som ekonomredaktr fr Smlandsposten. Mona Sahlin spnde gonen i redaktren frn den borgerliga tidningen frn landets smfretagarmecka och lovade att Socialdemokraterna skulle bli mest fretagarvnliga partiet av alla. Hinder i att "smfretaga" p grund av ondiga regler och komplicerade lagar skulle minska till ett minimum. Det blev inget av det, men inte heller borgerligt tillsatta politiker p nringsdepartementet har lyckats bttre.

Att vara egenfretagare efter 65 r blir inte roligare av att det inte hnder ngot med krnfrgor som denna.


ULF SIBNER
Stlbadet

 

Uppmrksamma lsare noterade att jag i frra krnikan kastade in en blnkare; att jag i denna skulle bertta varfr jag vljer att sluta jobba. Nr man uppntt lgsta pensionsldern s r det i och fr sig ganska naturligt. Men likt mnga andra kunde jag naturligtvis fortsatt om jag knt mig riktigt motiverad.
Läs mer...
Ingen trtt valfngst
180511
Nu har jag inte s mnga tecken kvar att skriva. Detta r nst sista tidningen jag hjlper till att gra, nsta vecka blir min sista. Min tid som lnearbetande medborgare r ver och snart - efter semestern - brjar ven jag ta ut den del av lnen som avsatts under mnga r, allts tjnstepension i kombination med den allmnna. Om mina sista rader fr publicering drmed r gjorda str vl skrivet i stjrnorna. Jag hade ltt kunnat jobba lite till och nsta vecka kanske jag berttar varfr jag inte gr det.
Läs mer...
Plikten framfr allt
180504
Kungens farfar, Gustaf VI Adolf, hade som sitt valsprk - "Plikten framfr allt". Hur vr nuvarande konung ser p plikten r mer oklart. Hans valsprk r ju "Fr Sverige - i tiden", mer anpassningsbart i takt med frndringar s klart.

Läs mer...
Gadda ihop sig
180427
Mnga frger fr tatuerings och permanent makeup innehller frbjudna mnen som misstnks vara hlsofarliga, enligt en granskning av Lkemedelsverket. Totalt har 12 av 34 underskta frger visat sig innehlla skadliga mnen.
Läs mer...
> Vxer ingen mossa p stenar som rullar (180420)
> Tjuv och polis (180413)
> Vxjs skrgrd (180406)
> Sdan herre - sdan hund (180329)
> Utlmnande fakta (180323)
> Skillnad p eget flygplan och utrymmet i ekonomiklass (180316)
> Gubbe och keps men INGEN mssa i handen (180309)
> r du mjligen en Mandelmann? (180302)
> l i ett mikroperspektiv (180223)
> En nd att stilla bedja om (180216)

 
KULTUR & NJE
rets vckarklocka till GAPF
Sedan 1993 delar Elin Wgner-sllskapet ut rets vckarklocka till e...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Vrldsklass p Utvandrarnas hus
Den svenske cellisten Jakob Koranyi och den finske pianisten Juho Po...
Ls mer...
FAMILJ
Vlljudande vlgngsnskningar infr Japanturn
Big in Japan! I brjan av oktober ker Vxjs kammarorkester Musica ...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.