Tillbaka till startsidan
Fredag 20 juli 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 27 april 2018
Gadda ihop sig
Ulf Sibner
 
Mnga frger fr tatuerings och permanent makeup innehller frbjudna mnen som misstnks vara hlsofarliga, enligt en granskning av Lkemedelsverket. Totalt har 12 av 34 underskta frger visat sig innehlla skadliga mnen.

Ngra innehller s kallade aromatiska aminer som misstnks vara cancerframkallande, skadliga fr arvsmassan, skadliga fr reproduktionsfrmgan, eller allergiframkallande. Flera har frhjda halter av arsenik, kadmium, bly, barium, kobolt, zink eller polycykliska aromatiska kolvten. Lkemedelsverket uppmanar alla som tnker tatuera sig att frga sin tatuerare om frgerna uppfyller reglerna. Undrar just hur mnga som kan det? Magnus Crona som r utredare p verket sger att man generellt sett vet ganska lite om tatueringsfrgers effekt p hlsan och anser att det behvs fler studier p omrdet. I verkets register finns ver tv tusen frger anmlda och resurser finns inte att analysera s mnga.

Men allt fler mnniskor tatuerar sig idag. Eller "gadda" sig som det mer populrt heter. En kroppsdekoration som fr inte s lnge sedan var vanlig hos frmst sjmn, men ocks bland mnniskor i utkanten av samhllet, som kriminella och lsdrivande personer. Vem kommer inte ihg hur frldrarna frfasade sig ver nr man, med blckpennan, i skolan tryckte in de klassiska tre "luffarprickarna" fr att dva tristessen p lektioner som hade en frmga att aldrig vilja ta slut?

Nu r ju i och fr sig inte utsmyckningar alls ngot avvikande fr om vi bortser frn eventuella hlsorisker kan det betraktas som typiskt mnskliga drag att stta avtryck. Och vad r vl mer naturligt att gra det p n p den egna kroppen? Speciellt ndvndigt verkar det vara fr idrottsmn och i synnerhet fotbollsspelare. Inte heller det s konstigt eftersom de i sitt utvande exponerar stora ytor naket skinn.

Ordet tatuering
kommer frn polynesiska. Denna teknik kallades tatau, som senare blev tatuering eller Tattoo. I denna teknik tog man djurben och spetsade dessa till vassa, kamliknande nlar som man doppade i blck och sedan slog in i huden med en liten benhammare. S tatuering har funnits i tusentals r i mnga kulturer runt om vrlden. Efter att de tidiga europeiska kulturerna vergtt till kristendom var det i vstvrlden nstan uteslutande sjmn och kriminella som bar tatueringar, fram till dess att det ter blev ett mode p 1980-talet.

Men ven om det finns mjligheter att ta bort tatueringar s r det nd, p mnga stt, ett slutgiltigt beslut. En tatuering sitter dr den sitter. Och det r ju nu s med oss mnniskor att mnga av oss kanske har svrt att hlla fast vid budskap eller symboler som vi en gng inte hade ngra som helst problem med. I Danmark r det exempelvis inte tilltet att tatuera ngon i ansiktet eller p hnderna. Speciella varningsflaggor br vl kanske ocks hjas fr tatuerade namn p flick- eller pojkvnner frn frr som den nya partnern mste ligga och lsa nr det r dags att g och lgga sig. Sjlv har jag inga tatueringar, men det beror nog frmst p min lga smrtgrns.

ULF SIBNER
Stlbadet

 

Uppmrksamma lsare noterade att jag i frra krnikan kastade in en blnkare; att jag i denna skulle bertta varfr jag vljer att sluta jobba. Nr man uppntt lgsta pensionsldern s r det i och fr sig ganska naturligt. Men likt mnga andra kunde jag naturligtvis fortsatt om jag knt mig riktigt motiverad.
Läs mer...
Ingen trtt valfngst
180511
Nu har jag inte s mnga tecken kvar att skriva. Detta r nst sista tidningen jag hjlper till att gra, nsta vecka blir min sista. Min tid som lnearbetande medborgare r ver och snart - efter semestern - brjar ven jag ta ut den del av lnen som avsatts under mnga r, allts tjnstepension i kombination med den allmnna. Om mina sista rader fr publicering drmed r gjorda str vl skrivet i stjrnorna. Jag hade ltt kunnat jobba lite till och nsta vecka kanske jag berttar varfr jag inte gr det.
Läs mer...
Plikten framfr allt
180504
Kungens farfar, Gustaf VI Adolf, hade som sitt valsprk - "Plikten framfr allt". Hur vr nuvarande konung ser p plikten r mer oklart. Hans valsprk r ju "Fr Sverige - i tiden", mer anpassningsbart i takt med frndringar s klart.

Läs mer...
Vxer ingen mossa p stenar som rullar
180420
P senare tid har mnga saker hnt p det, sedan mnga r, omdiskuterade stationsomrdet i Vxj. Frsta spadtaget till det gemensamma kommunhuset och resecentrum har tagits, och i gr var det invigning p ngot s ovanligt som en tillfllig byggnad. Mer om det i artikeln hr intill.
Läs mer...
> Tjuv och polis (180413)
> Vxjs skrgrd (180406)
> Sdan herre - sdan hund (180329)
> Utlmnande fakta (180323)
> Skillnad p eget flygplan och utrymmet i ekonomiklass (180316)
> Gubbe och keps men INGEN mssa i handen (180309)
> r du mjligen en Mandelmann? (180302)
> l i ett mikroperspektiv (180223)
> En nd att stilla bedja om (180216)
> t skogen r det (180209)

 
KULTUR & NJE
Peter har funnit sin kreativa oas i lmeboda
I Kuppramla i lmeboda har musikern och frfattaren Peter Bryngelsson...
Ls mer...
KULTUR & NJE
En modern Bortbyting
I r samarbetar Regionteatern Blekinge-Kronoberg och Byteatern i Kalma...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Vandring bland blommor
Sedan 2002 arrangeras De vilda blommornas dag av Svenska botaniska ...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.