Tillbaka till startsidan
Måndag 19 februari 2018 Tipsa oss!
SÖK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VÄXJÖBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 13 februari 2018
På spaning efter lindormen
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I år skulle Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ha fyllt tvåhundra år. Under året kommer det att uppmärksammas på många sätt. Innan firandet riktigt kommer igång kan man glädjas åt hans mer kuriösa funderingar kring draken, eller lindormen, i boken Drakormens gåta utgiven av Kronobergs läns hembygdsförbund och med inledning och kommentarer av Thomas Malm.

LÄNET. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius gjorde insatser på många områden men kanske främst inom arkeologi och etnografi. Han grundade Sveriges första landsortsmuseum i Växjö och berättade om den lokala historien i verket Värend och virdarna.

Hans intresse för forna tiders föreställningar ledde honom under 1880-talet att driva frågan om lindormens existens. Här kunde kanske hans humanistiska forskning lämna ett bidrag till naturvetenskapen. Med en samling vittnesmål försökte han vinna Vetenskapsakademiens intresse för saken. Tyvärr kunde aldrig något exemplar av den stora skrämmande ormen presenteras trots att den tycktes vara ganska vanlig inte minst kring Åsnen och i närheten av Hyltén-Cavallius hem.

''Han är mörk till färgen, uppnår en längd av ända till 10 svenska alnar, är tjock som ett manslår och har stundom på nacken en mahn av fjell eller tagel liknande en hästmahn'' skrev Hyltén –Cavallius i en kungörelse där han utlovade en belöning till den som kunde lämna ett exemplar av det imponerande djuret.

Boken är både nöjsam och tankeväckande, vilket inte minst gäller Thomas Malms kommentarer. Men tidvis kan man tycka att det är synd att granska så goda historier. Vittnesmålen är många. Nedteckningarna blir skrönor som imponerar både språkligt och i sitt berättande. Lars Molin eller till och med Torgny Lindgren känns inte långt borta när man får höra om enorma ormar som reser sig upp och spyr etter över betraktaren som därav blir sjuk och får ligga till sängs.

Mer tankeväckande är Thomas Malms kommentarer kring vad som fått så många att vittna om möten med jätteormar.  Thomas Malm är professor i humanekologi och därtill herpetolog, alltså intresserad av ormar och groddjur. Han resonerar kring vad som kan framkalla dessa erfarenheter och möjligheterna är många. Läsaren tas med på utflykter i kräldjurens och mytologiernas världar och får veta mer om både djur och vad som kan framkalla ett intryck av något som kanske inte alls existerar. Ett tycks vara alldeles säkert, att vad man ser har att göra med vad man tror eller vet. Idag är både troll och lindormar sällsyntare än vid 1800-talets slut. Däremot tycks flygande tefat ha blivit vanligare. Det gör att man kan fundera på vad som är dagens lindormar. Vad som existerar i vår föreställningsvärld utan att det faktiskt finns i den yttre världen.

Samtidigt ska man kanske ändå vara lite försiktig. Även en hypokondriker kan bli sjuk och det som berättas i våra myter kan väl av och till ha verklighetsanknytning. Kanske är det säkrast att fundera som F.A Smitt, dåvarande ledamot i Vetenskapsakademien.

''Min tro är visserligen, att fantasien spelat huvudrollen i synerna; men det vore naturligen en dårskap att betvivla all möjlighet för tillvaron av något nytt som vi ej känna.''

TORE SJÖQVIST
Stilla möten med skönhet

Med hjälp av mobilkameran förundras Ulla Lundegård över vår värld.

Med mobiltelefonens kamera går konstnären Ulla Lundegård på upptäcktsfärd bland färger, mönster och spännande detaljer. En del av alla hennes bilder kan man nu se i de tre vackra fotoböckerna Älskade jord, Älskade strandlinje och Rost.
Läs mer...
Musik för Fru Johansson
180217
För många är säkert den så kallade klassiska sången främmande och svårförståelig. Det ville sångerskan och pedagogen Dorothy Irving ändra på. I Växjö konsertförenings serie Håll musiken igång berättade Catarina Ericson-Roos om henne och hennes verk med hjälp av sopranen Elin Skorup och pianisten Fabienne Romer.
Läs mer...
En ny chans till Örongodis
180216
Örongodis i Alvesta är en populär tradition. Efter ett års uppehåll är de tillbaka med samma koncept men ny musik. Om en vecka är det premiär för årets upplaga där tre sångare och bandet Sega gubbar bjuder in till en föreställning fylld av energi och musikglädje.
Läs mer...
Om kultur och demokrati
180216
Att demokrati inte är något för alltid givet är ämnet för den korta föreställningen Presskonferensen som gavs samtidigt på 23 platser i Sverige. Frågor kring demokratins förutsättningar ställs också i Regionteaterns pjäs Bibliotekarien som har premiär om en vecka.
Läs mer...
> Om kärlek och försoning (180215)
> Ett åttonde underverk (180211)
> Växjö gospelfest jubilerar (180210)
> Dubbelt upp på Kafé de luxe (180210)
> Kärleksfullt med Rösträtt (180208)
> Vardagsmänniskan i fokus (180207)
> Rickard Söderberg som Gaytenor (180205)
> Med funktion och Elak form (180204)
> Kultur för de lite mindre (180203)
> Musiktillägget på väg mot föreställning (180202)

 
LEDAREN
En nåd att stilla bedja om
Uttalanden och synpunkter på Stiftelsen Växjö muslimers ansökan om att...
Läs mer...
SPORT
Månadens sportgallerier - februari 2018
Alvestaseger mot Rögle, tung HAIF-seger och mängder av Åryd Cup i veck...
Läs mer...
FAMILJ
Invigning i musikens tecken
Att lyssna på musik är rena hälsokuren. Det menar musikälskaren Hans...
Läs mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Storgatan 1,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen