Tillbaka till startsidan
Söndag 22 april 2018 Tipsa oss!
SÖK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VÄXJÖBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 13 februari 2018
På spaning efter lindormen
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I Drakormens gåta försöker Thomas Malm reda ut vad som ligger bakom alla lindormsobservationer. En del lindormar är nog helt enkelt ovanligt stora snokar.
I år skulle Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ha fyllt tvåhundra år. Under året kommer det att uppmärksammas på många sätt. Innan firandet riktigt kommer igång kan man glädjas åt hans mer kuriösa funderingar kring draken, eller lindormen, i boken Drakormens gåta utgiven av Kronobergs läns hembygdsförbund och med inledning och kommentarer av Thomas Malm.

LÄNET. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius gjorde insatser på många områden men kanske främst inom arkeologi och etnografi. Han grundade Sveriges första landsortsmuseum i Växjö och berättade om den lokala historien i verket Värend och virdarna.

Hans intresse för forna tiders föreställningar ledde honom under 1880-talet att driva frågan om lindormens existens. Här kunde kanske hans humanistiska forskning lämna ett bidrag till naturvetenskapen. Med en samling vittnesmål försökte han vinna Vetenskapsakademiens intresse för saken. Tyvärr kunde aldrig något exemplar av den stora skrämmande ormen presenteras trots att den tycktes vara ganska vanlig inte minst kring Åsnen och i närheten av Hyltén-Cavallius hem.

''Han är mörk till färgen, uppnår en längd av ända till 10 svenska alnar, är tjock som ett manslår och har stundom på nacken en mahn av fjell eller tagel liknande en hästmahn'' skrev Hyltén –Cavallius i en kungörelse där han utlovade en belöning till den som kunde lämna ett exemplar av det imponerande djuret.

Boken är både nöjsam och tankeväckande, vilket inte minst gäller Thomas Malms kommentarer. Men tidvis kan man tycka att det är synd att granska så goda historier. Vittnesmålen är många. Nedteckningarna blir skrönor som imponerar både språkligt och i sitt berättande. Lars Molin eller till och med Torgny Lindgren känns inte långt borta när man får höra om enorma ormar som reser sig upp och spyr etter över betraktaren som därav blir sjuk och får ligga till sängs.

Mer tankeväckande är Thomas Malms kommentarer kring vad som fått så många att vittna om möten med jätteormar.  Thomas Malm är professor i humanekologi och därtill herpetolog, alltså intresserad av ormar och groddjur. Han resonerar kring vad som kan framkalla dessa erfarenheter och möjligheterna är många. Läsaren tas med på utflykter i kräldjurens och mytologiernas världar och får veta mer om både djur och vad som kan framkalla ett intryck av något som kanske inte alls existerar. Ett tycks vara alldeles säkert, att vad man ser har att göra med vad man tror eller vet. Idag är både troll och lindormar sällsyntare än vid 1800-talets slut. Däremot tycks flygande tefat ha blivit vanligare. Det gör att man kan fundera på vad som är dagens lindormar. Vad som existerar i vår föreställningsvärld utan att det faktiskt finns i den yttre världen.

Samtidigt ska man kanske ändå vara lite försiktig. Även en hypokondriker kan bli sjuk och det som berättas i våra myter kan väl av och till ha verklighetsanknytning. Kanske är det säkrast att fundera som F.A Smitt, dåvarande ledamot i Vetenskapsakademien.

''Min tro är visserligen, att fantasien spelat huvudrollen i synerna; men det vore naturligen en dårskap att betvivla all möjlighet för tillvaron av något nytt som vi ej känna.''

TORE SJÖQVIST
Berättar med ord och bild

Genom åren har Britt Larsson Hjelmberg fyllt bok efter bok med tankar, bilder och dikter.

För Britt Larsson Hjelmberg började skapandet i det textila. Där har det också fortsatt men genom åren har det textila kompletterats med både bild och, kanske framför allt, ord.

Läs mer...
Nära konsert i stor lokal
180421
John Martin Bengtsson är kanske mest känd som musikalartist. Men repertoaren är bred. Det tänker han visa när han om en knapp vecka bjuder in till konsert i Växjö konserthus.
Läs mer...
När kedjan får en ny LÄNK
180420
Projektet LÄNK handlar om att skapa aktuell och angelägen dramatik för unga teatergrupper. Vid helgens regionala festival kunde man under ett par intensiva dygn se tre nyskrivna pjäser och sex föreställningar vid Regionteatern i Växjö.
Läs mer...
Hemslöjdare bevarar unik hantverkskunskap
180418
De Curmanska villorna i Lysekil är byggda i fornnordisk stil.  Husen byggdes när Carl Curman var badläkare i Lysekil och var med och utvecklade orten till ett av Europas förnämsta havsbad.
Läs mer...
> Berättar om Spetsamossens hemlighet (180415)
> 60 år som poet (180414)
> På besök vid Ölands norra ände (180413)
> Varm berättelse om identitet och tillhörighet (180412)
> 100 år med den händige mannen (180408)
> Siv Salomonsson på Smålands lincentrum (180407)
> Fågelskådning för tappra och välklädda (180406)
> En värld av stjärnstoft (180406)
> En skimrande bubbla av glas (180404)
> Musikfestival i auktionshallen (180401)

 
LEDAREN
Växer ingen mossa på stenar som rullar
På senare tid har många saker hänt på det, sedan många år, omdiskutera...
Läs mer...
FAMILJ
Bejublad och välsignad cirkuskonst
Ute i Europa är cirkusgudstjänster ett vanligt fenomen men här i Sve...
Läs mer...
LEDAREN
Tjuv och polis
Varje år stjäls det för fyra miljarder kronor ur svenska butiker. Or...
Läs mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Storgatan 1,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen