Tillbaka till startsidan
Mndag 22 oktober 2018 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 27 april 2018
P Kalmar slott fr historien liv
Slottschefen Mimmi Mannheimer ansvara fr verksamheten vid renssanspalatset.
Strax intill stranden vakar det mktiga Kalmar slott ver Kalmar sund och stersjn. En gng byggt fr att hlla fienden borta. Nu en turistattraktion som lockar mngder av beskare till vad som beskrivs som Nordens bst bevarade renssansslott. I sommar betonas slottets anknytning till renssansen ytterligare d man visar utstllningen Da Vinci - Inventions.

Kalmar slotts historia brjar ngon gng i slutet av 1100-talet d en kastal, ett frsvarstorn, byggdes. Det var en tid d ett enat Sverige vxte fram. Den medeltida nationen stllde nya krav bde vad det gllde frsvar och skatteinkomster och en frsvarsanlggning kunde vara anvndbar bde till frsvara landet och till att driva in skatter. Ungefr hundra r senare, under Magnus Laduls tid, utkades anlggningen till en medeltida borg med ringmur och frsvarstorn i murens fyra hrn.

Ett tidigt frsk till nordisk union inleddes 1397 d den s kallade Kalmarunionen mellan Sverige, Danmark och Norge skapades. Inriktningen var att de tre lnderna skulle ha en regent och en gemensam utrikespolitik men fr vrigt styras av sina nationella lagar. Unionen var kanske inte s alldeles framgngsrik och andra hlften av 1400-talet prglades av stridigheter. Inte minst mellan arvfienderna Sverige och Danmark som vxlade mellan att kontrollera Kalmar slott.

ven om slottet varit viktigt under medeltiden r det slott man idag kan beska framfr allt ett monument ver Vasakungarna och renssansen. Berttelsen om Gustav Vasas sner r knappast en berttelse om syskonkrlek. Tvrtom. Men under Gustav Vasas, Erik XIV:s och Johan III:s tid frvandlades Kalmar slott till ett modernt renssanspalats som bde hade ett modernt frsvar och eleganta salar fr kungligheterna.

Idag r det just som renssanspalats Kalmar slott lockar beskare frn nr och fjrran.

 Det har gtt vldigt bra de senaste ren och frra ret hade slottet 140000 beskare, sger slottschefen Mimmi Mannheimer som arbetat vid slottet i drygt sju r.

Kalmar slott gs och frvaltas av Statens fastighetsverk men r ocks en del av Destination Kalmar som p olika stt arbetar med Kalmar som besksml.

 2008 blev slottet en del av Destination Kalmar. Hela Destination Kalmar arbetar hrt med Kalmar som besksstad och kommunen ser vrdet av att utveckla slottet.

Den inriktningen har inte alltid varit sjlvklar. 1997 kade intresset fr slottet i samband med att Kalmarunionen firade 600 r men man hade ingen riktig beredskap fr att ta vara p de mjligheter jubileet medfrde.

P olika hll brjade man nd se mjligheter med slottet. Fastighetsverket och Kalmar kommun satsade stora pengar fr att mjliggra verksamhet. Dels handlade det om lokalerna som efterhand, bland annat, varligt anpassats s att de kan ta emot stora konferenser och upp till 260 matgster. I stor utstrckning handlade nysatsningen ocks om att utveckla verksamheten.

 Dels skapades utstllningen ''800 r av krig, makt och ra'' om slottets historia, dels utvecklades det lyckade Barnens slott. Det r en jttebra verksamhet som vi har under sommaren, sger Mimmi Mannheimer...
LS MER I VK 17, UTE 27/4


TORE SJQVIST
Erika Lagerbielkes formvrld

Erika Lagerbielke och Nicolas Hansson frn Kulturparken Smland vid bokslppet tidigare i hst.

Erika Lagerbielke r noga med detaljerna inte bara nr det gller glas och att boken Form fr alla sinnen r vacker kommer knappast som en verraskning. Inte minst bidrar de vackra bilderna till att lyfta fram de mnga glasens sknhet.
Läs mer...
Bevarar vrt gemensamma minne
181020
Att ett nstan 500 r gammalt slott br p en och annan berttelse r inte s underligt. Men i Vadstena slott r berttelserna extra mnga. Slottet gmmer en del av Riksarkivet och mil av hyllor innehller stort och smtt ur landets gemensamma minne.
Läs mer...
En mssa fr det lttlsta
181020
Under mssan Vi tnder lslampan riktas ljuset mot det lttlsta. Mot litteratur som med stor bredd gr det mjligt fr mnga fler att ta del av bde viktig information och spnnande upplevelser.
Läs mer...
P vg mot landet Narnia
181019
Linneateaterns hstfrestllningar nrmar sig. Frst ut r familjefrestllningen Berttelsen om Narnia Hxan och Lejonet som har premir p Vxj teater om en dryg vecka. Ngon vecka senare tar musikalen Victor och Victoria plats p samma scen.
Läs mer...
> Det lskade dricksglaset (181018)
> Lgner, skrnor och sanningar p berttarkvll (181017)
> Staffan Nilsson firar 35 r som gallerist (181014)
> Dansfrestllning om rtten att vara sig sjlv (181014)
> Precisions-krning i skogen (181013)
> Jazz med stor kraft och innerlig nrhet (181012)
> Visar portrtt av skogen (181011)
> Skattjakt med bandspelare (181008)
> Slning, ett arbete emellan (181007)
> Ett litet hus gr mindre avtryck (181006)

 
KULTUR & NJE
Erika Lagerbielkes formvrld
Erika Lagerbielke r noga med detaljerna inte bara nr det gller glas...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Bevarar vrt gemensamma minne
Att ett nstan 500 r gammalt slott br p en och annan berttelse ...
Ls mer...
KULTUR & NJE
P vg mot landet Narnia
Linneateaterns hstfrestllningar nrmar sig. Frst ut r familjef...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.