Tillbaka till startsidan
Onsdag 23 oktober 2019 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 28 September 2019
Akvarellkurs med sileshret i fokus
Alva Hagbergs sileshr r snart frdigmlade.
Alva Hagbergs sileshr r snart frdigmlade.
Nationalparken Store mosse r med sina nstan 7700 hektar Sydsveriges strsta vtmark. De stora ytorna kan bjuda p stillsam dslighet och ett slags storslagen intighet. Men tittar man nrmare kan man hitta mngder av detaljer. Och tittade nrmare gjorde deltagarna i Maria Ahl Zaniers akvarellkurs som tog sig an uppgiften att avbilda det vackra men oansenliga sileshret.

VRNAMO. Dimman ligger tt ver Smland och entrn till Store mosse. Det r tomt p parkeringen och n drjer det en stund till dagningen. Men leden som fr mig frbi naturum r ltt att flja och trots att det nnu inte ljusnat fr jag sllskap av en rdhake som hoppar framfr mig p rcket som fljer stigen. Till nationalparken kan man komma av mnga olika skl. Vr och sommartid lockar fgellivet och den speciella vxtligheten. S hr rs kanske svampen och hopp om att se rn. ret om kan man uppleva en stillhet och vildmarksknsla som annars kan vara svr att finna i sdra Sverige.

Och nog r septembermorgonen stilla. Ett par korpar flyger ropande frbi och frn vgen som gr genom nationalparken hrs enstaka bilar. Annars dominerar tystnaden, tomheten och dimman.

Genom den stora nationalparken leder miltals av vandringsleder. Spngade ver vtmarkerna och p ngra stllen, som till exempel vid Wibecksleden, anpassade fr barnvagn och rullstol. Nr leden viker av frn den fasta marken och tar vandraren ver Stora gungflyet blir den smalare. Inledningsvis gr den genom bjrksly men efterhand ppnar sig utsikten ut mot vtmarken som under vr och sommar r en viktig lokal bland annat fr parkens karaktrsfgel tranan. Sakta kommer ljuset tillbaka. I dimman blir sikten fortsatt dlig medan fukten lyfter fram spindelnten som tycks omsluta snart sagt varje vxt ute p gungflyet. Bjrk och pors, krkklver och ljung, starr och frken. Alla tycks de fungera som fsten fr spindlarnas intrikata vverier. Hr och dr tycks de lst p och skapat spindelnt s som vi grna vill att de ska se ut. Men de allra flesta verkar oorganiserade och lite hursomhelst.

Store mosse bestr till stor del av vitmossor som har ett nrmast evigt liv. De vxer i ytan och dr i nedernden. Efterhand frvandlas den dda mossan till den torv som mossen bestr av, en torv som ocks har den viktiga egenskapen att den binder kol. Men ngot mrkligt r det med namnet. Fr vitmossor kan finnas i mnga frger. Men nr den lever r den aldrig vit.

Vitmossorna r anpassade till att leva i vta och nringsfattiga miljer dr konkurrensen r liten. Men under senare decennier hotas mnga vtmarker av kvvenedfall och igenvxning. Det kan ltt bli en ond cirkel dr igenvxningen leder till uttorkning som i sin tur skapar miljer som gynnar andra vxter n vitmossor. D minskar mossens frmga att binda kol. Istllet kan torven brytas ner och bidra till kad koldioxidhalt och frstrka skadliga klimateffekter. Och ven om Store mosse erbjuder stora ppna mosseplan r det inte svrt att se att igenvxning r ett bekymmer ven hr.

Dr mossen ppnar sig kan man titta nrmare p vitmossorna vars huvud frgar mossen i mnga milda frger. Ofta med ett ttt ntverk av tranbrsrevor ringlande ver sig. De c-vitaminrika bren r mer sllsynta men hr och dr kan man hitta dem glest utspridda och tungt vilande mot mossan. Tittar man noga kan man hr och dr ocks finna de sm sileshren. Liksom tranbren ofta rda och inte sllan liksom gmda mot rdtonade vitmossor. Sileshren hr till det ftal ktttande vxter som vi har i Sverige. P bladskivorna sitter sm tentakler glittrande av kladdiga vtskedroppar som kan locka en insekt att sl sig ner. Risken r stor att den fastnar. Vtskan skiftar karaktr till ett enzym som bryter ner insekten s att nringsmnena blir tillgngliga fr vxten som drigenom fr hjlp att existera i den nringsfattiga miljn.

Det r ltt att fascineras av de vackra sileshren. Det har till exempel konstnren Maria Ahl Zanier gjort. I sommar har hon haft en utstllning p Store mosses naturum och i samband med avslutningen hll hon en akvarellkurs dr just sileshret fick ta plats p bilderna. Innan kursen riktigt kommer igng ser nationalparksguiden Sofie von Knorring till att deltagarna fr se bde vitmossa och rundsileshr. Vid bordet finns ocks en av Maria Ahl Zaniers bilder. Och frgan r om inte bilden fr de flesta gr ett strre intryck n det verkliga lilla sileshret.

Stmningen av mosse och vildmark r nra. Genom de stora fnstren kan man se ut ver vtmarken dr dimman nu brjat lyfta.

Maria Ahl Zanier visar och berttar.

Nr man arbetar med akvarell brukar man brja med det som r lngst bort.

Kastar man en blick ut genom fnstren ser man himlen som mter skogsranden bortom mossen och Maria Ahl Zanier brjar med just himlen.

Jag tar den stora penseln och blter pappret en bit.

S lgger hon frg i papprets verkant och lter det vandra ner med hjlp av vattnet. Och nog knns det passande att avbilda vtmarken just med akvarell. Inte minst en frmiddag d dimman och hsten dmpat alla frger och gjort alla konturer diffusa.

Snart hittar bilderna sina egna vgar. Precis som det ska vara. Men visst behver man lite tekniska kunskaper fr att det ska bli bra.

Med akvarell kan man aldrig mla vitt. Det mste man spara, sger Maria Ahl Zanier och visar hur man kan skydda pappret med hjlp av tejp dr sjlva sileshret s smningom ska ta plats i frgrunden.

Under kursens tv timmar hinner deltagarna anvnda sina penslar men ocks, kanske mer ovntat, bde betalkort och tandborste.

Man kan aldrig mla s hr med en pensel, sger hon medan hon visar hur man kan f fram strukturer i frgen med hjlp av betalkortet.

Till sist vxer sileshren fram p bilderna. Karakteristiska men lngt ifrn fotografiska. Frger och former varierar. Ngon tycker att de ser ut som rymdvarelser. P en annan bild som en sagoboksfamilj redo att ge sig ut p spnnande ventyr i vrmarksmiljn.

Det r hftigt. Vi har samma frlaga och instruktioner men bilderna blir helt olika, sger Victoria Hagberg som tillsammans med sin dotter Alva rest upp till kursen frn Vxj.

Och det lr inte vara sista gngen de provar akvarellmlning.

Nu r vi sugna p att mla vidare, sger hon.

TORE SJQVIST
Rdda Barnen fr rets vckarklocka

Elin Wgner-sllskapets ordfrande Ann-Margreth Willebrand delade ut rets Vckarklocka till Lise Bergh, ordfrande i Rdda Barnen som fr utmrkelsen fr 100 rs arbete i Elin Wgners anda.

I samband med Elin Wgner-dagarna mottog Rdda barnens ordfrande Lise Bergh Elin Wgner-sllskapets utmrkelse rets Vckarklocka fr arbete i Elin Wgners anda. Vckarklocka hoppas hon ska f partiledarna att vakna upp och sluta stlla svaga grupper mot varandra.
Läs mer...
Celebert besk p festivalinvigning
191023
Den 31 oktober invigs rets upplaga av Film i Glasriket av skdespelarlegendaren Sven Wollter. Drefter hller festivalen p under tv veckor pnio biografer i fem kommuneroch tv ln.
Läs mer...
Tim passerade nlsgat och vann Sverigefinalen
191020
Jublet visste inga grnser nr Alvestamusikern Tim Lv tog hem Sverigefinalen av P4 Nsta. Segern kom efter mycket hrt arbete och mnga jurybedmningar lngs vgen. Nu pgr skivinspelning samtidigt som han tar sikte p att frverkliga tv andra drmmar.
Jag och bandet vill grna ka ver och spela i countrymusikens hemstad Nashville. Och sen ska jag f med en lt i Melodifestivalen 2021.

Läs mer...
En grupp med mnga uttryck
191019
Tingsrydgruppen har funnits i snart fyrtio r och genom ren har det blivit mngder av utstllningar. Var och en av konstnrerna har sitt eget uttryck. nd blir det intrycket harmoniskt och samstmt nr ngra av gruppens medlemmar i helgen hade vernissage p Galleri Stenhallen i Borgholm.

Läs mer...
> Frening med kultur p programmet (191019)
> Konsert med en klang av tr (191019)
> Mnga nyanser av grnt (191018)
> Med konserter p schemat (191018)
> Hllbarhet i fokus fr hstens andra utstllning (191017)
> Handpappersbruket ger plats fr det lgmlda (191016)
> Berttar om en stor berttare (191016)
> Legendarisk satirkonst kommer till Kronoberg (191014)
> Linneateatern firar med klassiker (191012)
> Ger plats fr mleri (191012)

 
FAMILJ
Smakrikt, frgglatt och festligt p Vxj konserthus
Vxj l- och Whiskyfestival r en fin och uppskattad hsttradition....
Ls mer...
SPORT
Tingsryd imponerar trots frutsttningarna
Trots svrigheter med trningstider frodas handbollen i Tingsryd. I ...
Ls mer...
FAMILJ
En rst vi kommer att sakna
Efter en tids sjukdom har journalisten Meg, Margareta Gthe-Dahlgren ...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.