Tillbaka till startsidan
Lrdag 6 juni 2020 Tipsa oss!
SöK: i Växjöbladet   
> STARTSIDAN
> NYHETER
> ALVESTA
> LESSEBO
> TINGSRYD
> UPPVIDINGE
> SPORT
> KULTUR
> TIPSA OSS!
VäXJöBLADET:
> Redaktionen
> Annonsera
> Kontakt
> Prenumerera
Publiceringssystem CMS Updater - En produkt från Internetavdelningen
Publicerad: 28 September 2019
Akvarellkurs med sileshret i fokus
Alva Hagbergs sileshr r snart frdigmlade.
Alva Hagbergs sileshr r snart frdigmlade.
Nationalparken Store mosse r med sina nstan 7700 hektar Sydsveriges strsta vtmark. De stora ytorna kan bjuda p stillsam dslighet och ett slags storslagen intighet. Men tittar man nrmare kan man hitta mngder av detaljer. Och tittade nrmare gjorde deltagarna i Maria Ahl Zaniers akvarellkurs som tog sig an uppgiften att avbilda det vackra men oansenliga sileshret.

VRNAMO. Dimman ligger tt ver Smland och entrn till Store mosse. Det r tomt p parkeringen och n drjer det en stund till dagningen. Men leden som fr mig frbi naturum r ltt att flja och trots att det nnu inte ljusnat fr jag sllskap av en rdhake som hoppar framfr mig p rcket som fljer stigen. Till nationalparken kan man komma av mnga olika skl. Vr och sommartid lockar fgellivet och den speciella vxtligheten. S hr rs kanske svampen och hopp om att se rn. ret om kan man uppleva en stillhet och vildmarksknsla som annars kan vara svr att finna i sdra Sverige.

Och nog r septembermorgonen stilla. Ett par korpar flyger ropande frbi och frn vgen som gr genom nationalparken hrs enstaka bilar. Annars dominerar tystnaden, tomheten och dimman.

Genom den stora nationalparken leder miltals av vandringsleder. Spngade ver vtmarkerna och p ngra stllen, som till exempel vid Wibecksleden, anpassade fr barnvagn och rullstol. Nr leden viker av frn den fasta marken och tar vandraren ver Stora gungflyet blir den smalare. Inledningsvis gr den genom bjrksly men efterhand ppnar sig utsikten ut mot vtmarken som under vr och sommar r en viktig lokal bland annat fr parkens karaktrsfgel tranan. Sakta kommer ljuset tillbaka. I dimman blir sikten fortsatt dlig medan fukten lyfter fram spindelnten som tycks omsluta snart sagt varje vxt ute p gungflyet. Bjrk och pors, krkklver och ljung, starr och frken. Alla tycks de fungera som fsten fr spindlarnas intrikata vverier. Hr och dr tycks de lst p och skapat spindelnt s som vi grna vill att de ska se ut. Men de allra flesta verkar oorganiserade och lite hursomhelst.

Store mosse bestr till stor del av vitmossor som har ett nrmast evigt liv. De vxer i ytan och dr i nedernden. Efterhand frvandlas den dda mossan till den torv som mossen bestr av, en torv som ocks har den viktiga egenskapen att den binder kol. Men ngot mrkligt r det med namnet. Fr vitmossor kan finnas i mnga frger. Men nr den lever r den aldrig vit.

Vitmossorna r anpassade till att leva i vta och nringsfattiga miljer dr konkurrensen r liten. Men under senare decennier hotas mnga vtmarker av kvvenedfall och igenvxning. Det kan ltt bli en ond cirkel dr igenvxningen leder till uttorkning som i sin tur skapar miljer som gynnar andra vxter n vitmossor. D minskar mossens frmga att binda kol. Istllet kan torven brytas ner och bidra till kad koldioxidhalt och frstrka skadliga klimateffekter. Och ven om Store mosse erbjuder stora ppna mosseplan r det inte svrt att se att igenvxning r ett bekymmer ven hr.

Dr mossen ppnar sig kan man titta nrmare p vitmossorna vars huvud frgar mossen i mnga milda frger. Ofta med ett ttt ntverk av tranbrsrevor ringlande ver sig. De c-vitaminrika bren r mer sllsynta men hr och dr kan man hitta dem glest utspridda och tungt vilande mot mossan. Tittar man noga kan man hr och dr ocks finna de sm sileshren. Liksom tranbren ofta rda och inte sllan liksom gmda mot rdtonade vitmossor. Sileshren hr till det ftal ktttande vxter som vi har i Sverige. P bladskivorna sitter sm tentakler glittrande av kladdiga vtskedroppar som kan locka en insekt att sl sig ner. Risken r stor att den fastnar. Vtskan skiftar karaktr till ett enzym som bryter ner insekten s att nringsmnena blir tillgngliga fr vxten som drigenom fr hjlp att existera i den nringsfattiga miljn.

Det r ltt att fascineras av de vackra sileshren. Det har till exempel konstnren Maria Ahl Zanier gjort. I sommar har hon haft en utstllning p Store mosses naturum och i samband med avslutningen hll hon en akvarellkurs dr just sileshret fick ta plats p bilderna. Innan kursen riktigt kommer igng ser nationalparksguiden Sofie von Knorring till att deltagarna fr se bde vitmossa och rundsileshr. Vid bordet finns ocks en av Maria Ahl Zaniers bilder. Och frgan r om inte bilden fr de flesta gr ett strre intryck n det verkliga lilla sileshret.

Stmningen av mosse och vildmark r nra. Genom de stora fnstren kan man se ut ver vtmarken dr dimman nu brjat lyfta.

Maria Ahl Zanier visar och berttar.

Nr man arbetar med akvarell brukar man brja med det som r lngst bort.

Kastar man en blick ut genom fnstren ser man himlen som mter skogsranden bortom mossen och Maria Ahl Zanier brjar med just himlen.

Jag tar den stora penseln och blter pappret en bit.

S lgger hon frg i papprets verkant och lter det vandra ner med hjlp av vattnet. Och nog knns det passande att avbilda vtmarken just med akvarell. Inte minst en frmiddag d dimman och hsten dmpat alla frger och gjort alla konturer diffusa.

Snart hittar bilderna sina egna vgar. Precis som det ska vara. Men visst behver man lite tekniska kunskaper fr att det ska bli bra.

Med akvarell kan man aldrig mla vitt. Det mste man spara, sger Maria Ahl Zanier och visar hur man kan skydda pappret med hjlp av tejp dr sjlva sileshret s smningom ska ta plats i frgrunden.

Under kursens tv timmar hinner deltagarna anvnda sina penslar men ocks, kanske mer ovntat, bde betalkort och tandborste.

Man kan aldrig mla s hr med en pensel, sger hon medan hon visar hur man kan f fram strukturer i frgen med hjlp av betalkortet.

Till sist vxer sileshren fram p bilderna. Karakteristiska men lngt ifrn fotografiska. Frger och former varierar. Ngon tycker att de ser ut som rymdvarelser. P en annan bild som en sagoboksfamilj redo att ge sig ut p spnnande ventyr i vrmarksmiljn.

Det r hftigt. Vi har samma frlaga och instruktioner men bilderna blir helt olika, sger Victoria Hagberg som tillsammans med sin dotter Alva rest upp till kursen frn Vxj.

Och det lr inte vara sista gngen de provar akvarellmlning.

Nu r vi sugna p att mla vidare, sger hon.

TORE SJQVIST
Sker de som gtt fre

Kursledaren Cecilia Engstrm och Dag Gustavsson har ngot att diskutera.

Nr Cecilia Engstrm frn Kronobergs genealogiska frening beskta SPF i Moheda fr att bertta om slktforskning var intresset stort. S stort att det resulterade i en egen slktforskningskurs som genomfrts under senvintern.
Läs mer...
Sista boken om Oske r frdig
200324
Efter mycket finlir p sluttampen r nu Brittmarie Konradssons femte och avslutande bok om 50-talsflickan Oske ntligen klar. Boken speglar liksom de tidigare i serien speglar frfattarens barndom och ett landsbygdssverige som inte finns kvar idag.
Läs mer...
Utflykt i nya ljudvrldar
200322
Freningen Media Artes ger p olika stt plats fr den nutida konstmusiken. Musiken kan ofta vara svrdefinierad och rra sig i ett grnsland mellan musik och ljudkonst. rets upplaga av minifestivalen Halo med Mats Lindstrm och Sren Runolf var inget undantag.
Läs mer...
Beethoven med elegans och briljans
200321
Nr Marmen Quartet besker Tingsryd och Sderportkyrkan har de med sig tre strkkvartetter av helt olika karaktr. Med knsla och exakthet formar kvartetten eftermiddagen till en svrslagen upplevelse.

Läs mer...
> En skulptur flyttar ut (200320)
> Mnga r p turn med teater fr de yngsta (200320)
> Lina visar vgen till Paris p Vxj konstrunda (200320)
> Ger plats fr konst (200315)
> Fest med bitter eftersmak (200315)
> Scenografin vxer fram (200314)
> Smakfull kultursoppa (200312)
> Frgstark konstnr i konsthallen (200312)
> Krmusik som griper tag (200311)
> Ulrika Knutsson om Den besvrliga Elin Wgner (200310)

 
NYHETER
Naturen gr mot ljusare tider
Vren r p vg och sakta gr vi mot ljusare tider. Just idag, fredag,...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Utflykt i nya ljudvrldar
Freningen Media Artes ger p olika stt plats fr den nutida konstm...
Ls mer...
KULTUR & NJE
Beethoven med elegans och briljans
Nr Marmen Quartet besker Tingsryd och Sderportkyrkan har de med sig...
Ls mer...
 
   © Växjöbladet  ::   Linnégatan 2,  352 33  Växjö  ::  Telefon:  0470 - 71 99 50  ::  Fax:  0470 - 209 30   ::  Form & Produktion: Internetavdelningen

Ta del av våra nya användarvillkor.

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig & och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.